Nätverket som djupdyker i ångest
Att prata om något så konkret men ändå så mångfacetterat som ångest menar de båda initiativtagarna Malin Gingnell och Ylva Söderfeldt varit otroligt givande – både för forskningen och språket. Foto: Getty Images
Ångest är så mycket mer än hjärtklappning, svett och panik. Sedan två år tillbaka har ett nätverk vid Uppsala universitet träffats för att diskutera fenomenet tvärvetenskapligt. Något som enligt initiativtagarna gett ny förståelse för ångest och på sikt kan leda till att fler får makt över sin hälsa.
På vilket sätt finns ångest? Inom den kliniska forskningen pratar man ofta om de biologiska aspekterna, så som hjärtklappning, svettningar och höjda hormon-nivåer. Men ångest kan också se olika ut beroende på tidsepok och kulturell kontext.
Ylva Söderfeldt är docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria. Hon är också föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora. Foto: David Naylor
Det var den typen av diskussioner som ledde till att Malin Gingnell, psykiatriker och forskare inom psykologi, och medicinhistoriker Ylva Söderfeldt valde att starta ett ångestnätverk vid Uppsala universitet.
– Ångesten blev ett koncentrerat sätt att prata om det här. Vad är relationen mellan det som du ser i din forskning och det som jag ser i min forskning? Sedan så visade det sig att det fanns jättemånga fler som var intresserade, säger Ylva Söderfeldt.
Matteångest och dataspel
Sedan starten för två år sedan har ett fyrtiotal forskare anslutit sig. De sysslar till vardags med allt ifrån filosofi och litteratur till arkeologi och speldesign. Tillsammans har de haft diskussioner och seminarieserier med inbjudna gäster.
– Just ångest visade sig vara en lyckad skärningspunkt att stanna till på, det går väldigt bra angripa oavsett om man kommer från pedagogik, teologi, lingvistik eller tillämpad behandlingsforskning, säger Malin Gingnell.
Under träffarna har de till exempel fått lära sig mer om terapeutiska dataspel som kan användas för att få människor att lära sig att stanna kvar i ångesten. De har också fått höra om pedagogernas arbete med att hantera barns matteångest.
Malin Gingnell är forskare i psykologi och psykiatri och ST-läkare i psykiatri. Hon är också föreståndare för forskningscentret WOMHER. Foto: Niklas Hörberg
Den senaste tiden har det varit mycket fokus på att ”vi måste prata om psykisk ohälsa”. Samtidigt har ni startat det här nätverket. Kan det inte bli för mycket fokus på ångest?
– Det kan bli ett problem. Vi pratar ibland om ett patientskapande, att ångesten nästan kan bli en identitet och då tror jag man stjälper snarare än hjälper, säger Malin Gingnell.
Ylva Söderfeldt tillägger att det finns en risk att det sker en individualisering av ett problem som egentligen ligger någon annan stans. Människor som lider av psykisk ohälsa riskerar att tro att det är något biologiskt fel på dem själva när det kanske är samhället det är fel på.
Men även om det kan finnas risker, menar de båda att samtalet är rätt väg att gå.
– I jämförelse med faran att inte prata om psykisk ohälsa så skulle jag säga att det här ändå är försumbart. Vi förebygger mer psykisk ohälsa genom att prata och att ge människor ord. Att ge människor begrepp är att ge dem makt och det tror jag vi ska syssla med som forskare, säger Malin Gingnell.
– Vad vi i ångestnätverket försöker bidra till är att man ska föra den här diskussionen på rätt sätt, eller på ett sätt som har mindre av de här riskerna vi pratar om, säger Ylva Söderfeldt.
Sandra Gunnarsson