Så visar sig autism hos små barn

Under de senaste tolv åren har Terje Falck-Ytter studerat autism hos barn med hjälp av olika sorters experiment. En autismdiagnos kan ställas först när barnen är runt två till tre år gamla, men han har kunnat visa att det långt innan dess finns skillnader i hur de tolkar sin omgivning. Det rör sig dock om subtila avvikelser, inte något som man själv skulle kunna avgöra i vardaglig interaktion.

− En första tanke skulle kunna vara att det är lätt att se vilka spädbarn som kommer få autism. Men det är det inte. De följer andras blick och tittar på ansikten ungefär somandra barn. Men vi har upptäckt en rad tydliga gruppskillnader när vi undersökt icke-sociala egenskaper, så som hur man reagerar på och tolkar ljud och synintryck mer generellt, säger Terje Falck-Ytter professor i psykologi, och ledare för forskargruppen Development and Neurodiversity Lab.

Skillnad i hjärnaktivitet hos spädbarn

I mars publicerade Terje Falck-Ytter en artikel i samarbete med forskare vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet), som visade att barn som senare konstateras uppfylla kriterierna för autism redan vid fem månaders ålder tolkar visuell information på annat sätt. Bäbisarna fick titta på en skärm med prickar som rörde sig i oreda för att sedan bilda olika mönster. Under tiden hade de på sig en mössa som mätte deras hjärnaktivitet. När spädbarnen tittade på komplexa mönster kunde forskarna se att hjärnaktiviteten såg annorlunda ut hos de som senare konstaterades ha symptom på autism.

− Att vi kunde se denna skillnad flera år innan symptomen på autism utvecklades är helt nytt. Och det pekar på att det finns en viss typ av visuella stimuli som de reagerar annorlunda på, säger Terje Falck-Ytter och fortsätter:

− Ansiktsrörelser är komplexa, vilket skulle kunna innebära att det också finns grundläggande skillnader i hur de tolkar ansiktsuttryck i den här åldern. Det är något vi nu vill titta närmare på.

Flera studier bekräftar skillnader i hjärnans utveckling

I tidigare studier har forskarna också observerat skillnader genom att undersöka barnens ögonrörelser och pupiller. De har till exempel studerat hur tio månaders gamla bäbisar reagerat på att en lampa börjat blinka bredvid en person mittemot, utan att personen verkar se det. De flesta barn försökte påkalla den vuxnas uppmärksamhet med blicken, men bäbisarna som senare fick diagnos verkade inte vara lika intresserade av denna kommunikation.

− Vi ville studera hur de försökte initiera interaktion med den andra personen, vilket tros återspegla deras sociala motivation. Vad vi kunde se var att de tittade mindre fram och tillbaka jämfört med barnen som senare inte utvecklade autism. 

I ett annat experiment kunde de också se vissa skillnader i hur barnen intresserade sig för bakgrundsljud. 

− Barn som senare konstaterades ha autism reagerade mer på icke-sociala ljud i bakgrunden. Pupillerna utvidgades mer, de går igång på den här typen av bakgrundsljud. Till exempel ljud som hörs i ett kök.

Autistiska barn är bra på att se detaljer

Förmågan att fokusera på detaljer kan också vara en styrka. När forskargruppen bad treåringar som fått autismdiagnos att hitta ett kryss i en komplex bild kunde de lokalisera det snabbare än barnen som saknade autistiska drag.

Genom studier har de också fått sina antaganden motbevisade. Terje Falck-Ytter berättar att de trodde att barn med autism skulle ha svårare med motoriken redan som spädbarn. Men när de studerade hur bra bäbisar vid tio månaders ålder var på att fånga en boll kunde de inte se några skillnader jämfört med kontrollgruppen.

Studerar småsyskon

Runt en till två procent av befolkningen har autism. Terje Falck-Ytter säger att det troligen är flera hundra gener som tillsammans kan bidra till att man får diagnos, men att varje gen oftast bara ger en liten effekt. Klart är att det finns en tydlig ärftlig faktor. Därför har man i studierna rekryterat familjer där ett barn redan konstaterats ha autism. Sannolikheten att nästa barn också får diagnosen är då mellan tio och 20 procent. Det finns också en könsbias där autism är mer vanligt förekommande hos pojkar.

− Varför det är vanligare bland pojkar än hos flickor vet man inte säkert, men en hypotes är att det är knutet till könshormoner som påverkar sannolikheten för autistisk utveckling olika för pojkar och flickor.

Studierna som genomförts under de här åren är en del av Projekt Småsyskon, ett samarbete mellan Uppsala universitet och KIND. Forskarna har följt runt 300 barn från fem eller tio månaders ålder fram till att de fyllt tre år. Deltagarna kommer från hela Sverige och har fått resa med sina familjer till både KIND och Uppsala flera gånger för att vara med i de olika besöksdagarna. 

− Det krävs långsiktig finansiering för att göra den här typen av studier. Det tog nästan tio år från vi startade till att artiklarna började publiceras, säger Terje Falck-Ytter.

Forskargruppen är nu är färdiga med själva datainsamlingen och går in i en analysfas där de också ska jämföra sina resultat med europeiska samarbetspartners.

Målet är inte att ta bort autismen

Även om projektet varit extremt resurskrävande ser Terje Falck-Ytter stora fördelar med att studera små barn. Att försöka ringa in vad autism är hos vuxna är en utmaning eftersom personerna efter att ha levt med symptomen i många år kan ha egenskaper som bör ses som konsekvenserna av autism snarare än ’autismen i sig’.

− Genom att titta på spädbarn och barn, innan man fått alla de här pålagringarna av komplexitet, är det lättare att förstå vad som är kärnan i det som är autism.

Med mer kunskap om hur autistiska barn uppfattar och interagerar med sin omgivning har man bättre förutsättningar att anpassa miljön och ta fram individanpassat stöd.

− Målet är inte att ta bort autismen, den speglar ju generella skillnader i befolkningen som är knutna till både styrkor och svagheter, utan det handlar om att hitta sätt att stödja barnen. Vi vill bidra till att utvecklingen stimuleras så att personen i framtiden kan kommunicera och delta i samhället på det sätt han eller hon vill.