Aktivt hemspråk förstärker tvåspråkighet

– Det är viktigt att föräldrar talar hemspråket hemma med sina barn då detta stärker barnens ordförråd i hemspråket men påverkar inte deras utveckling av svenskt ordförråd negativt, säger Rima Haddad, språkforskare vid Uppsala universitet.

Arabiska är ett av de mest talade minoritetsspråken i Sverige. I studien som ligger till grund för Rima Haddads avhandling, deltog etthundra svensk-arabisktalande barn i åldrarna 4 till 7 år. Barnen talade främst syriska, palestinska, libanesiska och irakiska dialekter, det vill säga de arabiska dialekter som är vanligast i Sverige, och de gick i förskolan, förskoleklass eller förstaklass i storstadsregioner i Mellansverige.

Materialet och metoden har utvecklats av Uppsala universitets forskare inom det europeiska forskningsnätverket COST Action IS0804, och är en del av ett större forskningsprojekt inom tvåspråkighet, BiLI-TAS, vid Uppsala universitet.

Jämfördes med barn i Libanon

De svensk-arabisktalande barnen jämfördes även med en jämnårig flerspråkig grupp av hundra barn i Libanon. Barnen i Libanon hade inte svenska som ett av språken utan talade antingen arabiska och franska eller arabiska och engelska. De svenska barnen testades på både arabiska och svenska med speciellt framtagna ordförrådstest och bildbaserade berättaruppgifter. Föräldrarna till barnen svarade på enkäter och intervjuades om barnens språkutveckling och språkanvändning i och utanför hemmet.

Studiens resultat för de svensk-arabisktalande barnen i Sverige visade att barnens ordförråd och berättarförmåga utvecklades i båda språken.

– Särskilt intressant är att vår studie visar att utvecklingen i hemspråket inte stagnerade. Det här går tvärtemot vad flera internationella studier på flerspråkiga barn har visat. Det innebär att många av barnen i Sverige är på väg att utveckla en aktiv tvåspråkighet, förutsatt att de även i fortsättningen har möjlighet att höra och använda båda sina språk, säger Rima Haddad, språkforskare vid Uppsala universitet.

Ingen negativ effekt på svenskan

Ju mer barnen exponerades för hemspråket respektive svenskan desto starkare var deras språkliga utveckling. Läsning med barnet på hemspråket och att föräldrarna pratar arabiska hemma med barnet stödde barnets ordförrådsutveckling på arabiska och hade samtidigt ingen negativ effekt på svenskan.

Till skillnad från vad tidigare studier har visat (t ex Calvo och Bialystok, 2014; Leseman, 2000), kunde man i den här studien se att föräldrarnas utbildningsnivå (familjens socioekonomiska status) inte påverkade barnens ordförråd. Detta gällde både barnen i Sverige och i Libanon.

Elin Bäckström