Mord på export
Litteraturvetare Karl Berglund liknar deckargenren vid en organism som lyckats lägga beslag på inslag från många olika genrer – det är också en av förklaringarna till varför den blivit så framgångsrik. Foto: Mikael Wallerstedt
Hårdkokta thrillers, småputtriga gåtor och mängder av psykopater – den svenska deckargenren har breddats och är nu större än någonsin. Litteraturvetare Karl Berglund ser inga tecken på att intresset för våra mordhistorier kommer klinga av – snarare tvärtom. "När ingen trodde att deckargenren skulle kunna bli större, allra minst jag, så kom ljudboksexplosionen och där är den fullständigt dominerande."
Vad ligger bakom det svenska deckarundret? För att svara på frågan krävs att vi backar tillbaka till 60-70-talet, säger litteraturvetare Karl Berglund. Maj Sjöwall och Per Wahlöö lyckas föra in något nytt på marknaden med sina samhällskritiska och realistiska skildringar i böckerna om Martin Beck. Ett samhällskritiskt anslag som sedan förs vidare av författare som Henning Mankell, Liza Marklund och Stieg Larsson. Och det är med Millenniumtrilogin som det tar fart på allvar.
− Stieg Larsson bröt glastaket hur stor en svensk populärlitterär författare kan bli utomlands. Vi hade inget exempel före honom som blivit en sådan megablockbuster. Han öppnade väldigt många dörrar, säger Karl Berglund, biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap, som bland annat studerat den svenska bokmarknaden och deckargenrens utbredning i sin avhandling och efterföljde studier.
I samband med Stieg Larssons framgångar etableras också en infrastruktur för att sälja vår litteratur utomlands. De svenska agenturerna växer fram och har sedan fortsatt spela en viktig roll för deckarlitteraturens framgångar. Samtidigt har de också banat väg för andra typer av böckers försäljningssuccéer utanför landets gränser, som till exempel Jonas Jonassons 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann.
Tema: Mörker
Deckare, rymden, sömnen och ångesten – läs fler artiklar på tema mörker:
”Att likna deckargenren vid ett flaggskepp på svenska bokmarknaden när det gäller dess kommersiellas betydelse är en underdrift.” Foto: Mikael Wallerstedt
Samtidsrealism kryddat med mord
Begreppet ”Nordic noir” börjar etableras strax efter millennieskiftet. Och här ryms inte bara svenska deckare, utan även böcker från andra nordiska länder och tv-serier från Danmark. Att försöka hitta någon gemensam nämnare för vad som idag ryms i begreppet går inte, menar Karl Berglund.
− Nordic noir är en marknadskonstruktion, jag menar att det inte finns något som är utmärkande förutom att de utspelar sig i något av de nordiska länderna. Genren är spretig och heterogen − allt ryms, från det hårdkokta, till pusselmyset, till det som går mot det övernaturliga, till sådant som drar mer åt romance.
En deckare på Maria Langs tid handlade nästa uteslutande om gåtan, men i takt med att genren breddats kan böckerna idag snarare beskrivas som samtidsskildringar.
− Om man vill vara lite krass kan man säga att vissa typer av deckare är samtidsrealism kryddat med en mordutredning. Det har blivit det sättet som många av våra stora, brett folkligt förankrade berättelser skrivs idag.
Bakgrunden till deckargenrens utbredning beror delvis på det är väldigt kommersiellt gångbart med den här typen av litteratur. Men också på att den lockat till sig allt fler författare som vill nå ut till en bred målgrupp.
Trygghet i oroliga tider
Det finns inga större studier som kan ge svar på varför vi tycks uppskatta att läsa så mycket om det mörka. Däremot finns det gott om spekulationer, säger Karl Berglund.
− En psykologiserande teori är att den här typen av litteratur till exempel skulle kunna vara trygghetsskapande. I en orolig värld erbjuder deckaren en beskrivning av mörka saker, men man gör det i en kontrollerad form och på ett sätt där läsaren vet att det kommer ordna sig. Man får kittlingen samtidigt som man aldrig blir skrämd på riktigt.
Deckaren har också tjusningen av att vara en gåta, ett fall som får sin lösning men där man vet inte hur det ska gå, vilket alstrar nyfikenhet.
”När jag började skriva min avhandling 2011 så pratade man om att deckarvågen snart skulle gå över. Men sen har det inte hänt. Och när ingen trodde den skulle kunna bli större, allra minst jag, så kom ljudboksexplosionen.” Foto: Mikael Wallerstedt
Deckare dominerar på ljudboksmarknaden
Bevis på att genren talar till vår nyfikenhet finns i en av Karl Berglunds senare studier där han undersökt ljudboksmediet. Efter att ha fått tillgång till lyssningsdata från en bokströmningstjänst, kunde han se att deckare inte bara var de mest populära, utan att de också var de böcker som flest ville lyssna klart på.
− Där kan man se deckarmediet är överlägset när man mäter hur långt människor lyssnar i en bok. De lyssnar klart i mycket högre utsträckning än i andra genrer, just för man vill veta hur det ska gå. Det verkar vara en form som fungerar oerhört väl för ljudmediet.
Andra trender han kunnat se är att det skett en tyngdpunktsförskjutning i Sverige. Tidigare läste vi mest brittiska och amerikanska deckare. Nu har vi framförallt blivit konsumenter av vår egen krimlitteratur.
− Vi var en deckarmässig importkultur, men nu har vi blivit en exportkultur.
Förlagen får mer betalt för en färdiglyssnad bok, än för en som inte lyssnas klart. Karl Berglund spår att det kan leda till att ännu fler författare börjar låna drag från deckargenren. Foto: Getty Images
Ett flaggskepp på den svenska bokmarknaden
I en pågående studie har Karl Berglund, tillsammans med två kollegor, undersökt hur stor andel av svensk litteratur som blivit översatt. Vad de kunde se var att deckargenren stod för runt 40 procent av alla översättningar under de 20 åren som följde efter Stieg Larssons genombrott.
− Det är nästan hälften av de översatt böckerna sett till antalet titlar. Om man då skulle titta på hur mycket de säljer så skulle det vara en total dominans. Stieg Larsson säljer ju mer än P.O Enquist utomlands. Att likna deckargenren vid ett flaggskepp på svenska bokmarknaden när det gäller dess kommersiellas betydelse är en underdrift.
I Alex och Sigges podd hänvisar de till en tysk förläggare som menar att man inte längre vill ha fler svenska deckare, utan att det är romance som gäller nu. Tror du romance kommer gå om i popularitet?
− Det är både rätt och fel. Jag tror absolut de letar efter det nya, de vill inte ha Stieg Larsson till. Men vad jag tycker mig se är att deckargenren är som en levande organism, den är väldigt bra på att usurpera trender och tendenser. Många av de senare deckarna jag läst innehåller ganska klara romancedrag, till exempel Camilla Läckbergs nyare böcker.
Vad tror du blir nästa stora grej inom genren? Vad ska man skriva för att bli rik?
− Något som blivit väldigt stort i USA är olika hybrider mellan fantasy och romance, så kallad ’romantasy'. I Sverige syns redan hybrider mellan romance och krim, men min spaning är att detta blir mer etablerat framöver. Kanske kommer vi att tala om nordisk ’crimance’ om tio år.
Sandra Gunnarsson