När Försäkringskassan får nya sociala problem i knät

Beskrivning

2016 gjordes ändringar i socialförsäkringsbalken som innebar att underhåll för barn vars föräldrar är separerade i normalfallet ska skötas av föräldrarna själva utan Försäkringskassans inblandning. Ändringarna syftade bl.a. till att öka samarbetet mellan föräldrar efter separation, skapa förutsättningar för att underhåll i större utsträckning anpassas till faktiska kostnader, samt minska Försäkringskassans insatser i administrationen av underhåll. Underhållsstödet kan behållas i dess nuvarande form om den förälder som ska betala inte sköter dessa betalningar eller om särskilda skäl åberopas, som t.ex. våld och hot. Detta innebär att de handläggare som arbetar med underhållsstöd efter lagändringens implementering behöver bedöma huruvida våld och hot faktiskt föreligger och om det är av sådan karaktär att det ska föranleda fortsatt underhållsstöd via Försäkringskassan eller inte.

Den planerade studien syftar till att synliggöra och analysera hur Försäkringskassans handläggare praktiskt hanterar regeländringen rörande underhållsstöd i samtal med kunder som ringer in till myndigheten med anledning av denna. Studien baseras på tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter kopplade till i huvudsak tre kunskapsområden: (1) våld i nära relationer och välfärdsstatens hantering av det, (2) välfärdsstatens praktik och förändringar i socialförsäkringens administration, (3) samtalsanalys. Projektet ämnar undersöka inspelade kundservicesamtal mellan föräldrar och handläggare av underhållsstöd. Studien fokuserar på samtal där regeländringarna diskuteras samt där frågan om särskilda skäl – särskilt våld och hot – kommer upp. Genom samtalsanalyser kommer studien att på detaljerad nivå visa hur handläggare i praktiken förklarar det förändrade regelverket, väcker eller besvarar frågor om särskilda skäl för undantag, samt hur utsagor eller frågor om våld och hot hanteras. Några av de forskningsfrågor som studien kommer att svara på är:

• Hur förklarar handläggarna regeländringen av underhållsstöd för föräldrar som ringer in, och hur tas dessa förklaringar emot?
• Vad anför föräldrar som särskilda skäl för att få ha fortsatt underhållsstöd och hur hanteras detta av handläggarna?
• Hur lyfter handläggarna frågan om eventuell förekomst av våld och hot?
• Hur ser bemötandet av våldsutsatta föräldrar ut med avseende på exempelvis empati, stöd eller skuldbeläggande?

Samarbetsparters

Marie Flinkfeldt och Helena Tegler, Uppsala Universitet.