Sorg

Sorg är en naturlig reaktion efter förluster av olika slag. En närståendes död brukar vara den mest smärtsamma förlusten men vi kan också uppleva sorg till exempel efter ett uppbrott, en förlorad vänskapsrelation, ett sjukdomsbesked eller andra stora förändringar.

Sorgen kan ta sig olika uttryck och det finns inget förväntat sorgeförlopp. Vissa gråter inte alls medan andra gråter mycket. Det viktigaste är att ta saker i vår egen takt och på det sätt som känns rätt för oss själva, samt att vi ger oss själva tid att sörja. Att känna till hur olika reaktioner kan se ut kan underlätta både för personen som befinner sig i sorg och för personer i hens omgivning.

Sorgens faser

Ibland pratar man om att sorgen/krisen har fyra olika faser. Alla går inte igenom alla faser och de också kan ha olika ordningsföljd.

Chockfasen. Under den första tiden efter händelsen har många en känsla av overklighet. Vi kan ha svårt att ta in och lita på den information vi får och som vi tar in genom våra sinnen. Vi stänger av, och kan även uppleva en inre tomhet och känslomässig ”stumhet”. För de flesta varar den här fasen ett kort ögonblick upp till några dagar men vissa kan uppleva en längre period av avstängdhet.

Reaktionsfasen. Efter ett tag börjar känslorna komma ikapp och vi kan uppleva starka humörsvängningar. Ledsenhet och ilska kan blandas med en känsla av tomhet eller apati, till exempel. Denna fas varar ungefär en månad, men det är viktigt att komma ihåg att det även här förekommer stora skillnader.

Bearbetningsfas. Med tiden börjar vi alltmer kunna ta in vad som hänt, acceptera och sörja. Ledsamheten och andra känslor finns fortfarande kvar men inte på samma intensiva sätt som tidigare. Det är här också vanligt att känna trötthet och uppgivenhet, och att oroa sig inför hur framtiden ska bli efter det som hänt. Den här fasen kan pågå några månader eller längre.

Nyorienteringsfas. I den sista fasen börjar vi kunna integrera det vi har varit med om och tänka framåt. Vi tänker allt mer sällan på vår förlust och kan se ljusare på framtiden. Sorgen och saknaden blir gradvis lättare samtidigt som den fortsätter att komma och gå även framöver.

Att tänka på för dig som går igenom sorg

• Ta hand om dig fysiskt genom att sova ordentligt, äta regelbundet och gärna röra på dig till exempel genom att ta promenader. Det är lätt att tappa rutiner då livet vänds upp och ner, vilket kan göra sorgen ännu svårare att hantera.
• Försök fortsätta med din vardag och acceptera att du kanske är tröttare än vanligt. Tillåt dig att vila när du behöver och skapa utrymme för aktiviteter som du mår bra av.
• Du kan behöva minska ner på åtaganden och krav i både studier och privatliv. När man sörjer blir man mer stresskänslig och kan ha svårare att organisera och planera.
• Var ensam när du känner att du behöver det, men umgås gärna även med andra och berätta om hur du känner eller bara se till att du får sällskap. Det är inte bra att helt isolera sig i sin sorg.
• Tillåt dig själv att vara i de känslor som kommer. Tänk på sorgen som ”zebrarandig” – vi orkar inte vara i sorgen hela tiden utan behöver även stunder då vi distraherar oss med något annat.
• Prova att skriva ner dina tankar och känslor för att lätta på trycket. Du behöver inte läsa det du skrivit i efterhand om du inte vill. Att få sätta ord på det vi känner och upplever i stunden kan göra det lättare att hantera.
• Om du upplever oro och stress eller känner dig spänd kan avslappning vara hjälpsamt. Ett sätt kan vara att fokusera på andningen och dra några långa andetag in och ut genom näsan. Det finns bra avslappningsprogram på 1177 Vårdguiden, de har exempelvis tips på avslappning genom andning eller så kan du lyssna på olika avslappningsövningar. På 1177 Vårdguiden finns bra information för dig som har förlorat en närstående.

Om sorgen inte ger med sig, blir för outhärdlig att bära på eller om du vill ha någon att prata med – tveka inte att söka hjälp. Du kan vända dig till oss på Studenthälsan, till Universitetskyrkan eller till en vårdcentral.