Linda Nilsson deltidsrapport

Det har nu gått fyra veckor sedan jag anlände till Guwahati, Assam, Indien. Under min tid här har jag fått uppleva väldigt mycket som har fått mig att utvecklas, både intellektuellt och som person

Gata i Indien med marknadsstånd och folk som tittar på varorna.

Försäljningsstånden erbjuder många varor som är exotiska för en svensk.

Jag påbörjade mitt projekt tillsammans med International Livestock Research Institute (ILRI) dagen efter jag anlände. Jag genomför mitt examensarbete tillsammans med dem för att undersöka hur kvalitetsutveckling kan hjälpa dem att effektivisera projektarbetet att färdigställa ett laboratorium. Projektet har initierats av regeringen i Indien med finansiellt stöd från Världs Banken och leds av Dairy Development Department (DDD) i Assam. ILRI deltar som samarbetspartner där de vägleder DDD framåt i projektet för att kunna färdigställa laboratoriet. Under min tid här har jag utfört deltagande observation, intervjuer och enkäter och till min förvåning gick allting mycket snabbare än jag tänkt. Efter två veckor var jag klar med min datainsamling och kunde påbörja bearbeta mitt material.

Labbänkar i mitten av ett kalt rum.

Labbinteriör.

Efter transkriberingen och analys av enkäterna var klar har jag med stöd från handledare och ämnesgranskare på Uppsala universitet fått vägledning i hur jag skall kunna gå vidare i mitt projekt. En ytterligare datainsamling i form av en enkät kommer att genomföras och ett studiebesök på en av de mjölkfarmar som kommer deltaga i projektet kommer att ske inom en vecka. Innan mitt projekt här är klart kommer jag även deltaga i olika workshops och möten inom projektet för att få en bredare inblick i arbetet som kommer fortskrida när jag inte är på plats längre. En av dessa dagar kommer att ledas av mig där jag kommer utföra 3 olika workshops som en pilot för de delar jag tror behövs för att komma vidare i projektet.

Damm med trappa av sten som leder ner till vattnet.

Damm i ett tempel.

Förutom praktiskt arbete och observationer har jag också fått tid att se Guwahati. Jag har blivit bjuden på middagar runt om i staden och även promenerat runt mycket. Att vara i en indisk storstad är väldigt annorlunda jämfört med Sverige. Här finns knappt några trottoarer, mycket fattigdom och en minst sagt annorlunda trafik. Reglerna inom trafiken här är att tuta för att komma fram och det dagliga tutandet och oljuden från byggmaskiner har nu blivit en del av det dagliga brus som ger Guwahati den charm staden har. Guwahati är kallat ”Templens delstat”. I nästan varje hörn kan ett tempel återfinnas, men vackrast och störst av dem alla är Kamakhya. Kamakhya är beläget högt uppe på ett berg med en otroligt vacker utsikt. Människor från hela världen gör pilgrimsfärder hit varje dag för att få komma in i templet och avguda guden Ganesha.

En kvinna står framför karvade stenpelare. Tre får går förbi henne.

Jag på besök i ett tempel.

Min tid här i Guwahati har lärt mig om kulturskillnader, anpassning och att vara själv. Att spendera fyra veckor själv utvecklar en, oavsett om man vill eller inte. Även om det mesta är bra finns det även dagar som varit tuffa eftersom du måste göra allting själv. Dock överväger tillgången till fantastisk mat, trevligt sällskap och möjligheten att se noshörningar varje dag de dagar som känns tuffa. Att besluta mig för att åka på MFS och att genomföra detta projektet har varit ett av de bästa beslut jag tagit i mitt liv!

Senast uppdaterad: