Shade Amao deltidsrapport

Lite mer än en månad har gått sedan jag påbörjade min fältresa. För exakt fem veckor sedan satte jag mig på mitt flygsäte och bar av till Nairobi, Kenya. Jag är i slutet av min masterutbildning i statsvetenskap, vilket för min del innebär att skriva en masteruppsats. Genom Sidas stipendium fick jag möjligheten att åka utomlands för att samla data från ett land i Syd. Min uppsats undersöker nya former av politiskt deltagande för unga människor genom att följa två ledarskapsprogram för unga, skapade av organisationen Fryshuset. Det ena programmet genomfördes i Sverige och det andra i Kenya.

Utsikt över en stad.

Shade Amao åkte till Kenya för att samla data till sin masteruppsats.

Hur har det gått hittills undrar du nu. Och beroende på humör svarar jag givetvis olika. Idag befinner jag mig i ett bra tillstånd, jag kan nästan påstå att jag kan beskriva upplevelsen objektivt. På ett praktiskt plan har det gått över förväntan (och med tanke på att jag inte hade några förväntningar så säger det inte så mycket). Visserligen fick jag “byta” praktisk handledare eftersom min tilltänkta helt enkelt hade för mycket att göra. Lyckligtvis var detta precis vad som skulle hända för annars hade jag inte fått jobba med Thomas.

Vy över ett grästäckt landskap med djur som betar.

Arbetet har stundtals gått långsamt.

Thomas har nästan skämt bort mig och arrangerade för/strukturerade alla mina intervjutillfällen och såg till så att jag hade allas nummer. Är de fusk? Jag vet inte. Allt jag vet är att jag inte vet hur jag ska tacka honom. Att han också forskar i ett närliggande ämne till det jag skriver om ger utlopp för många intressanta, om än inte alltid relevanta, diskussioner. På det rent akademiska planet, det vill säga när det kommer till skrivande, läsande och transkriberande, har det gått otroligt långsamt. Jag vart irriterad på mig själv i början på grund av detta men jag insåg efter ett tag att det är nog svårt att hålla koncentrationen uppe när man viftar om kring ett nytt land, en ny kontext och en annan kultur. Min energi har gått åt att genomföra intervjuer runt flera delar av Kenya, från västra till östra sidan, att anpassa mig till spontana möten med intervjuobjektens familj/kollegor/lokala samhällen (både slumområden och rurala landsbygden). Nu när den biten är över har jag faktiskt hittat tillbaka till det akademiska och sakta men säkert börjar jag bygga upp något av en uppsats.

Hav som sträcker sig mot horisonten.

Shade Amao reste till flera olika delar av landet för att göra intervjuer.

Ja men kulturkrockarna då, insisterar du vid det här laget. Att folk inte kan hålla tiden var jag förberedd på. Helt ärligt så har jag haft svårt med det med. Min tidsoptimism passar bra här, trots att 1,5 timmar sent till ett möte är at ta i till och med för mig. Trafiken är sannolikt kopplat till tidsproblemen. Att spendera större delen av en dag i en bil var jag inte lika förberedd på. En annan sak som rubbar tidsplaneringen är att Kenyaner verkar stanna och prata med alla de känner. Jag var inte heller förberedd på att jag skulle lära känna alla dessa människor. Ok för att inte fastna i det förflutna kan jag nämna ett par saker som jag lärt mig och kommer tänka på för denna sista månad i Kenya: Jag kommer fortsätta träna regelbundet, galet skönt att göra något rutinmässigt och totalt distraherande. Jag kommer fortsätta tacka ja till nya upplevelser, det är ju bara kul. Jag kommer börja förhålla mig bättre till min “att göra-lista”, det känns mer välförtjänt att göra de två första grejerna då.

Senast uppdaterad: