Centrum för polisforskning – historik och bakgrund

Centrum för polisforskning (CPF) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum knutet till Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Centrumet inrättades i november 2009 med uppdrag att samordna polisforskning och annan forskningsverksamhet av relevans för polisen vid universitetet. Uppsala universitet, Nordens äldsta universitet, är decentraliserat med tre vetenskapliga områden och nio autonoma fakulteter. Centrumets huvudfunktion är således att samordna polisforskning och att stödja forskare vid Uppsala universitet i deras kontakter med den svenska polisen, den svenska säkerhetspolisen och andra svenska förvaltningsmyndigheter som har polis- eller samhällssäkerhetsfunktioner. Högre representanter från polisen och säkerhetspolisen sitter i centrumets styrelse, liksom representanter från alla de tre vetenskapliga områdena vid Uppsala universitet (humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap).

Vid tiden för inrättandet av CPF trodde man att polisens dåvarande yrkesutbildning (på 2 ½ år) skulle omvandlas till en högre utbildningsexamen. Polisutbildningen år 2021 är fortfarande en yrkesutbildning och erbjuds på uppdrag av polismyndigheten i två högskolor (Södertörn, Borås) och tre universitet (Umeå, Linné och Malmö). Uppsala universitet erbjuder specialistkurser, till exempel om förundersökning som uppdragsutbildningar för polismyndigheten, samt mastersprogram av direkt intresse för poliser som vill fördjupa sina specialistkunskaper inom vissa områden (t.ex. forensiskt vetenskap, politisk extremism och cybersäkerhet).

Polisen har en mängd olika funktioner som kräver specialistkunskap. Polismyndigheten har inte alla de specialistkunskaper som behövs, varför universitetens djupa kunskaper inom ett antal områden, som kriminologi, juridik, historia, psykologi mm är nödvändiga. Universiteten för sin del måste lära sig att producera konstruktiv forskning som är relevant och användbar för polisen. Framförallt måste polisen lära sig att hantera vetenskapliga metoder, inte bara tillämpa ”beprövad erfarenhet”. Den ambivalenta inställning som den svenska polismyndigheten hittills har visat gentemot kunskapsbaserat polisarbete är i själva verket en mycket bra anledning till att ha forskningsnätverk som ur ett tvärvetenskapligt perspektiv kan utsätta polisen och polisfunktionen för kritisk analys. Inget enskilt universitet i Sverige har monopol på alla samhälls-, teknik- och naturvetenskaper som är nödvändiga i detta avseende. Samarbete mellan de svenska universiteten och högskolorna är nödvändigt, vilket underlättas genom att ha enstaka ”kontaktpunkter”. Uppsala universitet har, som ett stort universitet med omfattande nationella och internationella kontakter, goda förutsättningar för att komplettera och bistå de fem högskolor och universitet som erbjuder yrkesutbildning för polisen idag.

Centrum för polisforskning och säkerhetspolisen organiserade under 2016-2018 två seminarieserier: en om terrorism och politisk extremism och en om hatbrott, som kulminerade i stora konferenser mellan utövare och akademiker. CPF fortsätter att organisera seminarier och workshops med avsikt att sammanföra utövare och akademiker.

Centrum för polisforskning i Uppsala har administrerat flera externt finansierade projekt om polisarbete. Docent Helene Lööw, biträdande chef för CPF mellan 2010 och 2019, deltog i det stora projektet Godiac, om hur man kan hantera demonstrationer på ett effektivt sätt som dessutom är i enlighet med mänskliga rättigheter. Helene Lööw har också ansvarat för ett projekt om övervakning av politisk extremism online mellan 2017 och 2018. Professor Iain Cameron, direktör för CPF sedan 2015, har ansvarat för två externfinansierade projekt om övervakning (2016-2019 och 2017-2020).

CPF utvärderades externt 2017, liksom alla tvärvetenskapliga centra i Uppsala. Utvärderingen var mycket positiv och CPF ansågs ha stor potential för vidare utveckling. Från och med 2018, i linje med rekommendationerna från utvärderingen, har CPF ett något bredare fokus, inte bara fokus på polis- och säkerhetsfrågor, utan också på samhällssäkerhet (motståndskraft ”resilience” etc.). Coronapandemin och de brister i krisberedskap och hantering som uppvisats i och med det i Sverige, tillsammans med andra hot (klimatförändringar, cyber-sårbarheter, hybridhot etc.), innebär att sådana frågor sannolikt kommer att stanna kvar på den politiska och forskningsagendan i en överskådlig framtid. Juridiska fakulteten har nyligen enats om ett samförståndsavtal med Försvarshögskolan i Stockholm, och CPF är en viktig del av det framtida samarbetet mellan de båda institutionerna för polisarbete, säkerhet och krisberedskap.

Professor Iain Cameron
Styrelseordförande, Centrum för polisforskning