Forskarporträtt: Bruno Debaenst

- Panta Rhei. Allt flyter, likt Fyrisån. Det gäller även min akademiska karriär och min forskning. I mitt fall har det varit en slingrande och föränderlig resa, med många oväntade vändningar. När jag började som historiestudent i Gent 1995 kunde jag aldrig drömma om att bli lektor i rättshistoria i Uppsala. Ändå är det precis vad jag är idag, säger Bruno Debaenst, vars nuvarande forskning återspeglar alla steg i denna hans resa.

År 2021 publicerade han exempelvis ett bokkapitel (From pro Deo to pro Pecunia. An Institutional History of Legal Aid in Belgium) om rättshjälpens historia i Belgien - en kvarleva från den tid då han var advokat (2003–2008).

Specialområdet som rättshistoriker är socialrättens historia i Belgien; Brunos avhandling (2006–2010) handlade om juridifiering av arbetsolyckor under 1800-talet i Belgien. Nyligen höll han ett föredrag inom detta område om Lohngerechtigkeit i Belgien på en konferens i Giessen i maj 2023 och ett föredrag om arbetsdomstolarnas historia i Belgien på en konferens i Gent i december 2023.

- Jag har dock ett mycket bredare intresse. Till exempel har jag nyligen skrivit om belgisk rättskultur (An introduction to Belgian Legal Culture, 2020 & 2023), om konfliktlösning i Belgien (2021), om upptäckten av plagiering av en flamländsk rättslärd på 1500-talet (2023 & 2024), och om språkens roll i det belgiska nationsbygget (The Tower of Babelgium. The Never-ending Belgian Nation-building, 2023).

- Jag har också forskat om de privata internationella organisationer som föregick Internationella arbetsorganisationen (ILO), vilket resulterat i fyra artiklar och bokkapitel (två stycken år 2020 och två stycken år 2023). Jag har även varit del i ett internationellt forskningssamarbete som uppstått från långvarig samverkan med kollegor från Centre d’histoire judiciaire i Lille, Frankrike.

Sedan Bruno började arbeta i Sverige har han även intresserat sig för svensk rättshistoria. Han har bland annat skrivit om ämnet rättshistoria i Uppsala i In the footsteps of Linnaeus: Carl Gustaf Spangenberg on the crossroad of context and tradition, 2019. I år kommer hans första svenska artikel att publiceras i De Lege, om RF74:s historia (Du Gamla, du Nya. 1974 års regeringsformen ur ett rättshistoriskt perspektiv).

I övrigt är Bruno mycket intresserad av den fjärde (digitala) industriella revolutionen, som han försöker att koppla till de tidigare industriella revolutionerna. Som exempel skrev han en artikel i De Lege 2021 - som handlade om Law, AI and Digitalisation - där han behandlade den digitala revolutionen ur ett rättshistoriskt perspektiv. I anknytning till detta, påbörjade han även att skriva ett forskningsprojekt om Law and the Industrial Revolutions in Sweden.

För Bruno är forskning och undervisning sammanflätade. Bokkapitlet The intangible public opinion as safeguard of the Rechtsstaat. A legal historical analysis, i en antologi om Rättsstatens utmaningar, 2024, utvecklades från hans fördjupningskurs Historical Trials. Sedan några år tillbaka har han även inkluderat en föreläsning om Legal Futurology i kursen Komparativ Rättshistoria och Allmän Rättslära, och har skrivit en artikel om detta ämne som han hoppas kunna publicera nästa år i tidskriften Rechtskultur.

- Ett annat exempel på sammanflätningen mellan forskning och undervisning är min populära doktorandkurs Legal History for PhD students in law, som jag har givit tre gånger (2019, 2021 och 2023), med ett flertal deltagare från hela Norden. Sedan 2020 har jag också fungerat som handledare för flera färdiga och pågående examensarbeten i rättshistoria. Jag ser detta som "research by proxy", där jag utforskar någon aspekt av rättshistorien tillsammans med studenten. Sedan 2018 har jag även läst och bedömt cirka 2 000 promemorior i ämnet, där varje PM representerar en liten forskning, främst inom svensk rättshistoria. Det är i viss mån tvingande läsning, men också mycket lärorikt och inspirerande!