Mer jämlikt när sociala nätverk leder till jobb
Frågan om hur kontakter påverkar möjligheterna för att få jobb har länge varit föremål för debatt. En ny studie av Marcus Eliason, Lena Hensvik, Francis Kramarz och Oskar Nordström Skans kastar nytt ljus på frågan. Resultaten ifrågasätter uppfattningen om att sociala kontakter förstärker ojämlikhet genom att jobb via kontakter främst gynnar höginkomsttagare som har kontakter på andra höglöneföretag. Studien finner inga bevis för att så är fallet. Istället ser man att kontakter är viktigare för låglöneföretag och att de då anställer folk från olika inkomstnivåer. Därmed finns tecken på att anställningar som uppstår via kontakter snarare är mer jämlika än mer formella sökmetoder, då rörelse mellan inkomstnivåer förekommer i större utsträckning vid sådana rekryteringar.
- Sociala, professionella nätverk brukar bestå av personer med liknande inkomster. Läkare känner ofta andra läkare, medan snickare ofta känner andra snickare.
- Kontakter påverkar vilket jobb man får och man har större chans att få jobb på en arbetsplats där man har en social kontakt. Dock väger djupa kontakter som utvecklats över tid, som exempelvis familj eller nära vänner, tyngre vid jobbrekrytering än vad ytliga, professionella kontakter gör.
- Studien finner inget som stödjer att sociala nätverk bara gynnar höginkomsttagare. Istället finner studien att jobb som tilldelas genom kontakter är mindre ojämlika i sin fördelning mellan inkomstnivåer än de som förmedlas genom andra mer formella sökmetoder.
- Företag med lägre löner förlitar sig i högre grad på sociala kontakter för att anställa personer med såväl tidigare höga som låga löner. Anställda rör sig därmed mer mellan olika lönenivåer genom sociala kontakter än man tidigare trott.
.jpg)
Bild: Unsplashed
Det är vanligt att människor umgås och arbetar med personer som liknar dem själva. Det kan handla om åldersmässiga likheter, att man bor i samma geografiska område, att man har liknande inkomstnivåer eller liknande yrken. Dessa sociala nätverk kan spela roll när man söker jobb. Om en person blir arbetslös är det mer sannolikt att hen hittar ett nytt jobb på ett företag som personen har en social koppling till. Exempelvis, om både Sara och Adam blir av med sina jobb på samma företag, har Sara större möjlighet att hitta anställning på företag X där hennes tidigare kollegor arbetar, än Adam som saknar den kopplingen.
Studien visar också att sociala kopplingar har större inflytande på anställningar på låglöneföretag jämfört med höglöneföretag. Det innebär att en person har större chans att få jobb genom kontakter på ett låglöneföretag jämfört med ett höglöneföretag. Studien fann inget som stödjer teorin om att sociala kontakter i större utsträckning leder till anställning när det gäller höginkomsttagare och högavlönade arbetsgivare.
Sammanfattningsvis visar resultaten att man å ena sidan tenderar ha befintliga professionella nätverk med personer med ungefär samma lön. Å andra sidan leder sociala kopplingar till fler anställningar på låglöneföretag, oavsett den anställdas tidigare inkomstnivå. Anställningar som uppkommer via sociala kontakter är därmed mer jämlika än de som sker via arbetsmarknaden, då de främjar rörlighet mellan olika typer av arbetsgivare.
Om artikeln
Artikel: "Social connections and the sorting of workers to firms"
Författare: Marcus Eliason, Lena Hensvik, Francis Kramarz och Oskar Nordström-Skans
Publicerad i Journal of Econometrics
Kontakt
För mer information om studien kontakta forskarna Lena Hensvik eller Oskar Nordström-Skans.