Rekommendationer & rapporter

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot vår hälsa och samhällsutvecklingen. Vårt beteende och våra val kan påverka utvecklingen i både positiv och negativ riktning. Den ökande antibiotikaresistensen är därför ett problem som vi alla måste ta ansvar för tillsammans. Ansvaret sträcker sig från förskrivning av antibiotika inom hälso- och sjukvården hela vägen till de produkter vi väljer i livsmedelsbutikernas mejeriavdelningar och om vi ser till att vara ordentligt vaccinerade innan vi reser bort. Om vi lyckas bibehålla effektiva antibiotika eller inte beror på hur vi beter oss. Därför behöver allmänheten kunskap om hur våra individuella val påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens. Vi behöver också bli medvetna om varför vi ibland använder antibiotika ansvarsfullt och varför vi ibland agerar mindre ansvarsfullt. Samt förstå vad som får oss att ändra vårt beteende i rätt riktning.

I detta policy brief finns Mirko Ancillottis rekommendationer för hur man skapar förutsättningar för individer att bidra till minskad antibiotikaresistens.

Bromsa antibiotikaresistensen

Uppgivenhetssyndrom drabbar barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. SBU granskade nyligen det vetenskapliga underlaget för behandlingen av uppgivenhetssyndrom och fann avsaknad av evidens för den metod som praktiseras. Ny forskning talar nu för att metoden till och med kan bidra till att tillståndet uppstår och vidmakthålls. De nya resultaten indikerar att uppgivenhetssyndrom bör behandlas med barnen separerade från resten av familjen. De visar också att uppehållstillstånd inte bör göras till en del av behandlingen. Vid behandling av uppgivenhetssyndrom måste risken för simulerad sjukdom beaktas.

I detta policy brief finns Karl Sallins rekommendationer för behandling av uppgivenhetssyndrom.

Evidens för behandling

Alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska göras efter noggranna avvägningar om nytta och risk för individen. Men experter och allmänhet har ibland olika syn på vad nyttan faktiskt är. Att förstå hur allmänheten uppfattar risk är viktigt för att utforma informationen på rätt sätt: Så att den bygger vidare på individens förförståelse och kan överbrygga kunskapsluckor och korrigera felaktigheter. Ur ett samhällsperspektiv är det också viktigt att se till att de insatser som görs i hälso- och sjukvården är jämlika. Genom att undersöka vilka grupper som gynnas av insatserna kan de riktas mot särskilt sårbara grupper och individer.

I detta policy brief finns Åsa Graumans rekommendationer för hur man på bästa sätt bör informera allmänheten om risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Risk för hjärt-kärlsjukdom