Forskning vid Centrum för medicinsk humaniora

En kvinna med munskydd promenerar framför en väggmålning föreställande en kvinna med munskydd.

Acting out Disease - How Patient Organizations Shaped Modern Medicine

Detta projekt undersöker patientorganisationernas framväxt och centrala roll inom 1900-talets medicinska landskap. Dessa organisationer inkluderar exempelvis allergiförbund som drev på erkännandet av deras åkomma som en somatisk sjukdom runt 1900, diabetesföreningar som hjälpte till att möjliggöra avancerad egenvård sedan 1930-talet. ActDisease studerar hur de därmed omformade medicinska begrepp och roller, och bidrog till att utöka räckvidden för medicinska tankesätt. ActDisease finansieras med ett ERC Starting Grant och leds av Ylva Söderfeldt.

Läs mer

Psykisk hälsa i tid och rum

Detta projekt undersöker psykisk hälsa utifrån unga kvinnors perspektiv och levda erfarenhet. Syftet är att undersöka hur tonårsflickor och unga kvinnor själva förstår och definierar psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Projektet är en del av forskningsprogrammet UPIC och leds av Hanna Ljungvall.

Läs mer

Struggle for mind-cures: The battle of psychological emotion management in Sweden 1969-2000

År 2010 tog de svenska hälsomyndigheterna beslutet att uteslutande rekommendera kognitiva beteendeterapier (KBT) för ångestsyndrom. Landskapet av psykologiska terapier var dock betydligt mer heterogent för en generation sedan, där freudianska teorier, humanistiska terapier och kognitiva beteendeterapier samsades. Detta projekt syftar till att historisera denna ’psykologiska vändning’ i den svenska kontexten. Projektet finansieras av ... och leds av Josephine Selinder

Läs mer

Den emotionella medborgaren. Debatten om livskvalitet och demokratins förändring i 1970-talets Sverige

Att mäta medborgares upplevda "livskvalitet" är idag ett viktigt redskap inom politiken, men när begreppet först lanserades i den svenska välfärdsstaten gav det upphov till intensiv debatt. Detta projekt undersöker politiska och akademiska debatter om livskvalitet som välfärdsmått i 1970-talets Sverige. Projektet kombinerar perspektiv från governmentality-forskning och kunskapshistoria, studeras uppkomsten av en ny medborgarkategori, "den emotionella medborgaren", samt dess förhållande till ett nytt demokratiskt ideal, "den emotionella demokratin". Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och bedrivs av Linnea Tillema.

Läs mer

Ratio 3-2 platshållare

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin