Akut och kronisk njursvikt
Kursdatum: 4-8 mars 2024 i Uppsala
Målgrupp: ST-läkare i internmedicin som vill utbilda sig inom njurmedicin både vad gäller akut och kronisk njursjukdom. Utbildningen lämpar sig också för intresserade ST-läkare under utbildning inom angränsande specialiteter som geriatrik, reumatologi, infektionssjukdomar, kardiologi och allmänmedicin. Kursen är även lämplig för färdiga specialister med särskilt intresse för njurmedicin alternativt behov av uppdatering i ämnet. Utbildningen kan även vara intressant för AT-läkare under det senare stadiet av AT-tjänstgöringen.
Avgift: 13 800 kr exkl. moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation ingår. Resa och logi ingår ej i priset och bokas själv av deltagaren.
Kontakt: Pernilla Riben (e-post), projektkoordinator vid avdelningen för uppdragsutbildning
Anmälan är stängd
Sista anmälningsdag till den här kursen har passerat.
Kursintroduktion
Handläggning av njursjukdomar kräver en bred invärtesmedicinsk kunskap
Många kliniskt verksamma läkare möter patienter med nedsatt njurfunktion på vårdavdelningar, akutmottagningar och i öppenvården. Med rätta insatser är akut njursvikt i de flesta fall reversibel. Det är därför mycket viktigt att adekvat behandling sätts in i god tid så att kroniska njurskador om möjligt undviks. För patienter som redan har kroniska njurskador vill man behålla en så pass bra funktion som möjligt så länge det går. Slutar njurarna att fungera återstår behandlingsalternativen njurtransplantation och dialys som då blir direkt livräddande åtgärder. Detta kallas även aktiv uremivård.
De olika njursjukdomarnas skademönster och behandlingsmöjligheter medför att det är viktigt att ha kunskap om kärlskadande och inflammationsframkallande mekanismer.
Njursjukdomar kan vara primära och begränsade till njurarna eller sekundära som ett delfenomen i en systemisk sjukdom. Kirurgiska/urologiska åkommor kan ibland påverka njurfunktionen, varför en helhetssyn vid bedömning är nödvändig. Akut njursvikt i samband med intensivvård är en vanlig kombination som behöver uppmärksammas. Likaså är kunskap om val av läkemedel samt läkemedelsdosering viktigt vid nedsatt njurfunktion. Syftet med kursen är att ge deltagare på främst ST-nivå inom det invärtesmedicinska fältet en bas och ett redskap för att självständigt kunna handlägga akut njursvikt, verka för prevention av njursvikt, kunna bedöma och vara insatt i behandlingsalternativen vid kronisk njursvikt samt förstå de primära och sekundära njursjukdomarna.
Kursen kan även vara ett alternativ för blivande nefrologer i början av sin utbildning, geriatriker och intresserade allmänmedicinare.
Kursledarna har ordet!
Hans Furuland, överläkare och Eva Carlsson, biträdande överläkare båda vid njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Vi har jobbat tillsammans på njurkliniken sedan 2008 och tycker att det är en rolig, fascinerande, utmanande och omväxlande specialitet.
Alla patientverksamma läkare kommer att behöva bedöma nedsatt njurfunktion och avvikande urinprov för att utröna den bakomliggande orsaken.
Vi går tillsammans igenom olika njurmedicinska tillstånd och vilka behandlingsmöjligheter vi har.
Varmt välkomna!
Eva Carlsson och Hans Furuland
Kursens mål
Efter genomförd kurs förväntas deltagaren:
- ha övergripande kunskap om njurfysiologi
- kunna utreda, bedöma och handlägga akut njursvikt
- ha kunskap om mekanismer, symtom och behandling av de rubbningar som kronisk njursvikt medför avseende hjärt-kärl- funktion, kalk-fosfatbalans, hyperkalemi, parathyroidea- rubbningar och renal anemi
- kunna förstå mekanismerna bakom glomerulonefrit, system- sjukdomar med vaskulit och nefrotiskt syndrom samt hur man diagnostiserar och behandlar dessa tillstånd
- kunna diagnostisera och behandla diabetesnefropati och reno- vaskulär njursjukdom
- känna till de viktigaste tubulo-interstitiella njursjukdomarna och dess behandlingsmöjligheter
- ha kunskap om läkemedels- och antibiotikabehandling vid nedsatt njurfunktion
- ha kännedom om olika radiologiska metoder för undersökning av njurarna
- kunna bedöma och handlägga en patient med multiorgansvikt och njursvikt med intensivvårdsbehov • känna till urologiska aspekter på nedsatt njurfunktion
- ha kännedom om de olika dialysmetoderna påsdialys och hemodialys samt när dialys skall startas
- ha kännedom om vilka som njurtransplanteras och vilka fördelar och risker transplantation medför
Delmål i utbildningen
Kursen avser att täcka in följande delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST:
Enligt SOSFS 2015:8
- Allmänmedicin: c3
- Akutsjukvård: c1, c2, c3
- Geriatrik: c1, c2, c3
- Internmedicin: c1, c2, c6
- Endokrinologi och diabetologi: c1, c2, c3
- Medicinsk gastroenterologi och hepatologi: c1, c2, c3
- Hematologi: c1, c2, c3
- Kardiologi: c1, c2, c3
- Lungsjukdomar: c1, c2, c3
- Njurmedicin: c2, c3, c6, c8, c9
- Reumatologi: c11
- Urologi: c8, c9
Enligt SOSFS 2021
- Allmänmedicin: STc3
- Akutsjukvård: STc1, STc2, STc3
- Geriatrik: STc1, STc2, STc3
- Internmedicin: STc1, STc2, STc6
- Endokrinologi och diabetologi: STc1, STc2, STc3
- Medicinsk gastroenterologi och hepatologi: STc1, STc2, STc3
- Hematologi: STc1, STc2, STc3
- Kardiologi: STc1, STc2, STc3
- Lungsjukdomar: STc1, STc2, STc3
- Njurmedicin: STc2, STc3, STc6, STc8, STc9
- Reumatologi: STc11
- Urologi: STc8, STc9
Pedagogiskt upplägg
Kursen är uppbyggd kring föreläsningar där falldiskussioner ofta är insprängda för mer interaktiv diskussion.I vissa fall används också mentometer under föreläsningarna. Stort utrymme ges också åt falldiskussioner under handledning i mindre grupper om maximalt 6 deltagare, där vi avslutar med en gemensam genomgång för hela kursen.
Kursen avslutas med en interaktiv kunskapskontroll med mentometeromröstning och gemensam diskussion kring varje fall.
LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och 100% närvaro i kursens samtliga moment.
Medverkande i utbildningen
Ledande forskare och ämnesspecialister från bland annat Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Eva Carlsson, kursledare, bitr överläkare, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Patrik Ene, ST-läkare, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Tomas Luther, specialistläkare, AnOpIVA-kliniken, Akademiska sjukhuset
Hans Furuland, kursledare, docent, Överläkare, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Peter Hansell, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet
Vivan Hellström, överläkare, transplantationskirurgiska kliniken Akademiska sjukhuset
Eva Johansson, överläkare, urologkliniken, Akademiska sjukhuset
Per Liss, Professor, överläkare, radiologi, Akademiska sjukhuset
Jan Melin, överläkare, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Thomas Nilsson, överläkare, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Pernilla Rundlöf Nygren, specialistläkare, infektionskliniken, Akademiska sjukhuset
Maria Eriksson Svensson, professor, njurmedicin, Akademiska sjukhuset
Maria Tomasdottir, specialistläkare, kardiologen. Akademiska sjukhuset
Kursens schema
Akut och kronisk njursvikt
MÅNDAG 4 MARS 2024
8.30-9.00 Registrering
9.00-9.05 Inledning, Hans Furuland/Eva Carlsson
9.05-10.00 Klinisk njurfysiologi, Översikt om glomerulär och tubulär funktion; salt-vattenbalans; syra-basreglering. Grundläggande kunskaper nyttiga för Din kli-niska verksamhet, Peter Hansell
10.00-10.30 Kaffepaus
10.30-11.10 Klinisk njurfysiologi –fortsättning, Peter Hansell
11.15-12.00 ”Furixologi”, När och hur ger man diuretika och när skall man undvika diuretika? Teori och praktik, Thomas Nilsson
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 Akut njursvikt, Definitionen av akut njursvikt. Hur utreds ett högt kreatininvärde? De vanligaste orsakerna till akut njursvikt, Jan Melin
14.30-15.00 Kaffepaus
15.00-16.30 Falldiskussion i grupper och gemensamt, Hans Furuland/Eva Carlsson
TISDAG 5 MARS 2024
8.30-9.15 Interstitiella njursjukdomar, Översikt över orsaker till tubulo-interstitiell njursjukdom. Exempel på några vanliga tillstånd. Ska man behandla interstitiell nefrit? Eva Carlsson
9.20-10.00 Kronisk njursvikt, De flesta organsystem drabbas vid kronisk njursvikt. Vad blir kon-sekvenserna med avseende på anemi, kalk-fosfatbalans, hjärt-kärlkomplikationer. Hur behandlas komplikationerna och vad har det för betydelse? Hans Furuland/Maria Eriksson Svensson
10.00-10.30 Kaffepaus
10.30-12.00 Kronisk njursvikt – fortsättning, Hans Furuland/Maria Eriksson Svensson
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.30 Kronisk njursvikt – fortsättning, Hans Furuland/Maria Eriksson Svensson
13.35-14.35 Ett urologiskt perspektiv på sjukdomar i urinvägarna. Praktisk urologi för medicinare. Eva Johansson
14.35-15.00 Kaffepaus
15.00-16.30 Falldiskussioner i grupper och gemensamt, Hans Furuland/Eva Carlsson
ONSDAG 6 MARS
8.30-9.15 Diabetesnefropati, Hur handlägger man den snabbast växande orsaken till uremi? De-finition, patogenes, riskfaktorer, diabetesbehandling vid njursvikt, Hans Furuland
9.20-10.00 Nefrotiskt syndrom, Vad ingår i etiologisk utredning? Varför vill man minska på albu-minurin? Principer för behandling, Thomas Nilsson
10.00-10.30 Kaffepaus
10.30-11.15 Glomerulonefrit, Hur upptäcker man en glomerulonefrit? Hur brådskande är utredningen och vad ingår i den? När skall man njurbiopsera? Thomas Nilsson
11.20-12.00 Systemsjukdomar med njurengagemang, Hur hittar Du en bakomliggande systemsjukdom? Vilka andra or-gansystem drabbas? Vilka vinster och risker finns med behandling-en? Thomas Nilsson
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.45 Hemodialys, Varför har de flesta dialyspatienter hemodialys? Komplikationer under dialys. Vad ska jag tänka på när det gäller dialysfistlar och dialyskatetrar? Hans Furuland
13.45-14.30 Påsdialys, Vanligaste dialysformen för hembehandling, Eva Carlsson
14.30-15.00 Kaffepaus
15.00-16.30 Falldiskussion i grupper och gemensamt, Hans Furuland/Eva Carlsson
TORSDAG 7 MARS 2024
8.30-9.10 Renovaskulära njursjukdomar, Renovaskulär hypertoni. Vad är ”nefroscleros”? Vad gör man åt njurartärstenos? Patrik Ene
9.15-10.00 Njurtransplantation, Transplantationsmöjligheter och komplikationer. Blodgruppsin-kompatibel njurtransplantation. Vad ska man tänka på vid möte med transplanterad patient? Vivan Hellström
10.00-10.30 Kaffepaus
10.30-11.10 Ärftliga och medfödda njursjukdomar, Hereditär adult polycystnjursjukdom? Ny behandling? Andra ovanliga medfödda njursjukdomar, Jan Melin
11.15-12.00 TTP-HUS, Trombotisk trombocytopen purpura och hemolytiskt uremiskt syndrom kan orsakas av en mängd tillstånd. När och hur ska man behandla? Thomas Nilsson
12.00-13.00 Lunch
13.00-13.45 Hjärtsviktsbehandling vid njursvikt, TBA Aktuellt om hjärtsviktsbehandling vid samtidig njursvikt. Maria Tomasdottir
13.50-14.35 Infektioner och njursjukdom, Antibiotikabehandling vid nedsatt njurfunktion. Komplicerad UVI. Clostridieinfektioner. Stafylokockseptikemier, Pernilla Rundlöf Nygren
14.35-15.00 Kaffepaus
15.00-16.30 Falldiskussioner i grupper och gemensamt, Hans Furuland/Eva Carlsson
FREDAG 8 MARS 2024
8.30-9.15 Njure och intensivvård, Multiorgansvikt. Behandlingsstrategi. Dialysbehandling på inten-sivvårdsavdelning, Tomas Luther
9.20-10.00 Falldiskussion aktiv uremivård, Hans Furuland/Eva Carlsson
10.00-10.30 Kaffepaus
10.30-11.00 Falldiskussion aktiv uremivård, Hans Furuland/Eva Carlsson
11.05-12.00 Radiologi, Radiologiska metoder för undersökning av njurarna och avledande urinvägar; kontrastmedelsnefropati; interventionell radiologi, Per Liss
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.00 Kunskapskontroll med mentimeteromröstning, Hans Furuland/Eva Carlsson
14.00-14.15 Take home message. Kursutvärdering.