Sekularitet, sekularism och mänskliga rättigheter

I takt med ökad globalisering och alltmer kulturellt och religiöst heterogena samhällen har frågor rörande mänskliga rättigheter och skydd för majoritets- och minoritetsgrupper kommit att aktualiseras i allt större utsträckning. Frågor som rör nationell identitet, medborgarskap, integration och människors ställning i vårt samhälle har därför blivit allt viktigare.

Förståelse för hur mänskliga rättigheter ska tolkas och tillämpas är avgörande i all forskning som rör samhället. Vilka omfattas av rättigheterna, vad innebär rättigheterna för enskilda individer och olika grupper samt hur rättigheterna får begränsas är några frågor som är i fokus för den forskning som bedrivs och inom ramen för temat sekularitet, sekularism och mänskliga rättigheter.

I en tid då religion ofta lyfts som en motpol till demokratiska värden är det viktigt med forskning som belyser relationen mellan demokrati, demokratiska värden och hur väl den bild som målas upp av och om Sverige stämmer överens med empiri. Ett exempel på när det föreligger en viss diskrepans mellan den förra och den senare är att Sverige inte sällan beskrivs som ett av de mest sekulära länderna i världen. Detta kan problematiseras av olika anledningar, inte minst på grund av att ca 2/3 av den svenska befolkningen tillhör religiösa samfund samt att staten finansierar trossamfund.

Forskning om sekularism och sekularitet, ateism och neutralitet är därutöver viktig att ta i beaktande när religion, religionsfrihet och religionens roll i samhället diskuteras. I den forskning som bedrivs inom ramen för temat problematiseras dessa begrepp, då statens förhållningssätt till dessa frågor påverkar hur samhället förhåller sig till såväl individer som majoritets- och minoritetsgrupper. Dessa frågor är kärnan för den forskning som bedrivs inom ramen för detta tema och utgör också grunden för den forskning som temat syftar till att utveckla.