Vetenskap, livsåskådning och utbildning

Den forskning som bedrivs inom temat Vetenskap, livsåskådning och utbildning fokuserar på hur människors livsåskådningar eller världsbilder påverkas av vetenskap, teknologi och religion, samt vilka didaktiska utmaningar som dessa frågor om livsåskådningsformering, -revidering, -interaktion och -kritik skapar för utbildning i religionskunskap/vetenskap på olika nivåer.

Utgångspunkten för temat är att alla människor – oavsett om de är religiösa eller inte – genom sina handlingar och sitt sätt att vara uttrycker en viss förståelse av vem människan är, av det större sammanhang som hon ingår i och vad som är värdefullt att sträva efter i livet. Alla människor har någon form av livsåskådning. Den kan vara mer eller mindre medveten, genomtänkt och heltäckande eller systematisk. Många religiösa människor är medvetna om att de har en livsåskådning, men motsvarande uppfattning är mindre utbredd bland icke-religiösa eller sekulära människor. Intressant är dock att en rad sekulära tänkare under senare tid aktivt börjat utarbeta olika gestaltningar av sekulära livsåskådningar som går utöver en ateistisk negation av gudstro – till exempel naturalism, sekulär humanism, transhumanism och scientism. Dessa och mindre explicita och systematiskt utarbetade sekulära förhållningssätt till livet behöver identifieras och analyseras och relaterad till de religioner som återfinns i vårt samtida samhälle.

Centrala frågeställningar i temat är: (1) Vad är en livsåskådning? (2) Vilka skillnader och likheter finns mellan sekulära- och religiösa livsåskådningar, och var hör agnostiker och skeptiker hemma?” (3) Vilka former av sekulära livsåskådningar håller på att utvecklas och vad skiljer dem åt? (4) Vilka olika former av religions/livsåskådningskritik finns, och är det möjligt att konstruktivt bidra till utvecklandet av andra människors grundläggande syn på och förhållningssätt till livet? (5) Hur behandlas sekulära livsåskådningsperspektiv i religionsundervisning i skola och på andra lärandearenor? (6) Vilka didaktiska utmaningar och möjligheter kan ökade kunskaper om sekulära livsåskådningar skapa för religionsundervisning i förhållande till aktuella debatter om interkulturell pedagogik och religionslitteracitet?