Medicinsk epidemiologi

Foto: Mikael Wallerstedt

Forskargruppen Medicinsk epidemiologi fokuserar huvudsakligen på frågeställningar om hur genetik, livsstil och olika typer av läkemedel påverkar uppkomst och progress av åldrandesjukdomar. Gruppen har en bred metodologisk kompetens inom epidemiologi med tidsuppdaterade exponeringsanalyser, instrumentvariabelanalyser, imputation, target trials och olika typer av omik-analyser.

Forskargruppen medicinsk epidemiologi finns i Epihubben, en arbetsplats och nätverk för epidemiologisk forksning inom Vetenskapsområdet medicin och farmaci, med lokaler i MTC-huset, Dag Hammarskjölds väg 14B (karta). Här samlas forskare från olika institutioner som ägnar sig åt epidemiologisk forskning. Ambitionen är att över forskargruppsgränserna utbyta erfarenheter och inspirera till nya forskningsprojekt och tillsammans bygga en långsiktig grund för avancerad epidemiologisk forskning.

Gruppens huvudsakliga forskningsområde omfattar sjukdomar och tillstånd i den åldrande befolkningen, inklusive fragilitetsfrakturer, hjärt-kärlsjukdom och cancer, men vi är även involverade i andra epidemiologiska forskningsområden. Forskargruppen kombinerar traditionella epidemiologiska metoder med moderna metoder från området kausal inferens och applicerar dessa på observationsstuder. De utför även randomiserade interventionsstudier. Läs mer om forskningen genom att titta igenom deras publikationslista.

SIMPLER

Karl Michaëlsson, forskargruppsledare för Medicinsk epidemiologi, är också föreståndare för den nationella infrastrukturen SIMPLER, Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research (simpler4health.se). Mycket av forskningen baseras på kohorterna som ingår i SIMPLER. Sedan slutet av 2018 leds SIMPLER av ett konsortium bestående av Uppsala universitet, Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet, i samarbete med Region Uppsala, Västmanland och Örebro.

Infrastrukturen har till uppgift att förse nationella och internationella forskare med material för forskning om hur kost- och livsstilsfaktorer men också genetik påverkar vår hälsa under framför allt den senare delen av livet. Kunskapen kan användas för att till exempel utveckla råd och rekommendationer om kost och livsstil, utveckla nya markörer för att enklare och effektivare diagnostisera kroniska sjukdomar och dess förstadier och utveckla nya individanpassade behandlingsmetoder.

Finansiering

Forskargruppen har fått finansiering från Vetenskapsrådet, Forte, Hjärt-lungfonden, Cancerfonden, Olle Engkvists Stiftelse, Hjärnfonden och ALF.

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin