12 innovationer från Uppsala universitet

collage av bilder på innovationer som förekommer i artikeln

Innovationerna från forskningen vid Uppsala universitet har stor bredd.

Hållbara batterier, bencement för aktivt åldrande, verktyg för digital källkritik. Det är några av alla innovationer som kommit fram ur forskning vid Uppsala universitet under de senaste decennierna. Här nedan har vi listat 12 innovationer från forskningen som kommit samhället till nytta från 1960-talet och framåt.

hand som håller i fat med pulver

Framgångarna med Altris natriumjonbatteri bygger på en unik metod att syntetisera materialet ”Preussiskt vitt” som namnet till trots har en ursprunglig blå färg. Foto: Mikael Wallerstedt

Hållbara batterimaterial

Innovationen handlar om framgångsrik kommersialisering av natriumjonbatterier och har sina rötter i forskningen vid Ångström Advanced Battery Center (ÅABC). Tre forskare, Reza Younesi, William Brant och Ronnie Mogensen, har spelat avgörande roll i denna framgång. Deras insatser innefattar bland annat utvecklingen och patentet för en innovativ syntesmetod för Prussian White-katodmaterial. År 2016 grundade de Altris AB.

Läs mer: Stora framgångar för Uppsalaforskares hållbara batterimaterial

Tema: Innovation

Marika Nestor håller i en lysande glödlampa i ett bibliotek. 

Celsiustermometern, graviditetstestet och läkemedel mot Alzheimers sjukdom är alla sprungna ur forskning vid Uppsala universitet – uppfinningsrikt och innovativt sedan 1477!

Läs vårt tema om hur innovationer från forskningen kommer till nytta i samhället.

forskare i labbet

Forskaren Mamoun Taher har utvecklat en ny form av grafen. Grafen är ett tvådimensionellt kolmaterial som är ett atomlager tjockt och 200 gånger starkare än stål. Foto: Mikael Wallerstedt

Ny generation grafen

En grafenteknologi som kan lösa industriella problem på ett kostnadseffektivt sätt. Det är Mamoun Tahers främsta drivkraft och motivation. Som forskare i oorganisk kemi patenterade han Aros Graphene som möjliggör stabilisering av grafen och därmed praktisk implementering i industriell skala. Han grundade bolaget Graphmatech med visionen att bli världsledande inom grafenteknik och att ge industrin möjlighet att dra nytta av supermaterialet grafen, inte minst som ett led i den gröna omställningen.

Läs mer: En ny generation grafen utvecklas av forskare

upsalite

Upsalite har många goda egenskaper och är till exempel bakterietillväxthämmande och extremt bra på att absorbera fukt. Foto: Mikael Wallerstedt

Upsalite – material med potential

Det var 2011 som Maria Strømme, professor i nanoteknologi, och hennes forskargrupp lyckades med något andra gått bet på i över 100 år – att ta fram magnesiumkarbonat i porös form. Det nya materialet fick namnet Upsalite och blev en världssensation. Upsalite har hittat vägen till både sport- och skönhetsprodukter genom bolaget Disruptive Materials. Det ligger också till grund för en innovativ läkemedelsbärare som kan ge förbättrade och säkra läkemedelsformuleringar genom företaget Disruptive Pharma.

hjärnceller och amolyid-plack

Foto: Getty Images

Antikroppen som kan bromsa Alzheimers sjukdom

En ny behandling som visat sig bromsa Alzheimers sjukdom kom ut på den amerikanska marknaden sommaren 2023 och i Japan i slutet av samma år. Bakom den ligger över 20 års metodiskt arbete i samarbete mellan forskare och läkemedelsföretag. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s godkännande av läkemedlet lecanemab har av många beskrivits som ett paradigmskifte för behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Läs mer: Antikroppen som kan bromsa Alzheimers sjukdom

molekylärt verktyg

Blodprovskort för torkade blodfläckar är en av innovationerna som kommit från foirksargruppen vid Molecular Tools. Foto: Mikael Wallerstedt

Genombrottsmetoder för att identifiera och mäta biomolekyler

Ulf Landegren och hans forskargrupp vid ”Molecular Tools” utvecklar metoder för att utnyttja nyvunnen kunskap om alla mänskliga gener och proteiner. Syftet är att effektivare undersöka enskilda individer och bättre förstå sjukdom. Forskargruppen har byggt en omfattande patentportfölj och drivit fram en rad framgångsrika företag och global kommersialisering av uppfinningarna till produkter som skapar nytta inom allt från cancerforskning, genetiska sjukdomar, diagnostik och läkemedelsutveckling.

händer håller i apparat

Kasett som används vid analys av urinprov och ger svar på vilken antibiotika som fungerar vid eventuell urinvägsinfektion. Foto: Mikael Wallerstedt

Diagnostiskt snabbtest för antibiotikaresistens

En innovation av stor betydelse för människors liv och hälsa. Så kan man beteckna testet som på 30 minuter kan avgöra om en urinvägsinfektion är bakteriell, och i så fall vilka antibiotika som fungerar bäst. Testet är utvecklat av professor Johan Elf och forskarstuderande Özden Baltekin och 2017 startade de ett företag för att kunna göra sitt test tillgängligt inom vården. I maj köptes företaget av japanska Sysmex Corporation, och dotterbolaget Sysmex Astrego bildades med fortsatt bas i Uppsala där all produktion sker.

Läs mer: Hjärnäpplet till Johan Elf och Özden Baltekin

inger persson

Forskaren Inger Persson har utvecklat algoritmen som upptäcker sepsis. Foto: Mikael Wallerstedt

Algoritmen som kan rädda liv

Sepsis, eller blodförgiftning som det kallas i dagligt tal, är ett livshotande tillstånd som leder till att omkring 8 000 svenskar årligen avlider. Man räknar med att runt en tredjedel av alla patienter inom intensivvården utvecklar sepsis. Med hjälp av Inger Perssons innovation, AI-algoritmen ”NAVOY Sepsis”, finns möjlighet att hitta dessa patienter i tid.

Läs mer: Algoritm gör det lättare att upptäcka sepsis

material i form av vita kuber

Foto: Getty Images

Innovation för aktivt åldrande

Forskning har banat väg för nya material för biomedicinska tillämpningar. En viktig upptäckt av professor Cecilia Persson, professor i materialvetenskap, är möjligheten att skapa ett mjukt bencement som kan användas för att reparera kotfrakturer i ryggraden, som är en av de vanligaste frakturerna hos patienter med osteoporos. Över 40 miljoner människor bara i Europa och USA drabbas av osteoporos, så potentialen för materialet är enorm. Kommersialiseringen sker genom det avknoppade företaget Inossia.

händer vid dator

Foto: Getty Images

AI-verktyget som förutspår våldsdåd

Nazar Akrami, professor i psykologi, är en av upphovspersonerna bakom nya AI-drivna tekniker som automatiskt kan upptäcka och bedöma trovärdigheten och allvaret hos potentiella hot som förekommer i skriftlig kommunikation. Det är viktig pusselbit för att förhindra framtida våldsbrott där hoten i allt högre utsträckning formuleras online.

Läs mer: AI-verktyget som förutspår våldsdåd

man sitter med ipad i knät

Foto: Getty Images

Stärker motståndskraft mot digital desinformation

Nyhetsvärderaren är en innovation för att stärka motståndskraften mot digital desinformation genom att träna individer i digital källkritik utifrån den senaste forskningen. Verktyget består av ett digitalt självtest samt en fördjupningsdel som är särskilt utformad för skolor och kursverksamheter. Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap är forskningsledare för det samarbete med Vetenskap & Allmänhet och RISE Research Institutes of Sweden som lett fram till lanseringen av Nyhetvärderaren.

illustration of brain

Foto: Getty Images

Individanpassad Parkinsonsbehandling

Sensidose grundades i slutet av 1990-talet för att bidra till att förbättra behandlingen för personer med Parkinsons sjukdom. Genom att ta fram ett nytt sätt att dosera det vanligaste läkemedlet, L-dopa blev det möjligt att individanpassa och finjustera såväl doser som dosintervall för att undvika variationer i medicineffekt, samt biverkningar. Läkemedlet består av mikrotabletter som doseras via en dosautomat. Grundare är professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström, som tidigare också grundat företaget NeoPharma.

pregnancy test

Foto: Getty Images

Revolutionerande enkelt graviditetstest

Leif Wide är känd för att ha utvecklat det första icke-biologiska graviditetstestet på 1960-talet, där hormonet mäts direkt i urinen med hjälp av hCG-antikroppar. Testet utvecklade han redan under tiden som läkarstuderande och det innebar ett paradigmskifte inom gynekologin. Det immunologiska graviditetstestet kunde påvisa graviditet efter 60–90 minuter med 99,8 procents säkerhet från en vecka efter utebliven mens. Redan 1961 infördes metoden i rutinvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Läs mer: Graviditetstestet som förändrade allt

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin