En centralisering av regelgivning i Europa? Det rättsliga och politiska styrsystemet för finansmarknaden

Beskrivning

Under de senaste åren har det skett slående förändringar i mönstren för regelgivning inom EU:s inre marknad.Detta kan iakttas, tydligast, i ett skifte av instrument för regelgivning:från direktiv som ”ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt” till förordningar som är ”direkt tillämpliga” och mer enhetligt genomförda över alla medlemsstater.

Under de senaste åren har det skett slående förändringar i mönstren för regelgivning inom EU:s inre marknad. Detta kan iakttas, tydligast, i ett skifte av instrument för regelgivning: från direktiv som ”ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt” till förordningar som är ”direkt tillämpliga” och mer enhetligt genomförda över alla medlemsstater . Men förändringar i mönstren för regelgivning omfattar även förfaranden för regelgivning och de aktörer som involveras. Det är idag typiskt att EU:s lagstiftare skapar omfattande och tydligt konceptualiserade ”ramverk för reglering” – regulatory frameworks – inom vilka makt att besluta om nya föreskrifter sedan överlåts till Europeiska kommissionen och, i ökande omfattning, EU:s egna ”organ och byråer” (till exempel ESMA; Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighet, eller FRONTEX; Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser). Helt klart har dessa förändringar fått fart av de senaste årens reformer av EU:s konstitutionella ramverk; nya fördragsbestämmelser införda genom Lissabonfördraget och efterföljande rättspraxis från EU:s domstol. Mot denna bakgrund hävdar vi att det finns en tilltagande tendens till centralisering av regelgivning inom EU:s inre marknad, som indikerar ett skifte av makt, från nationell till europeisk nivå och från lagstiftande till verkställande aktörer.Även om de kan iakttas inom hela EU:s inre marknad har den mest påtagliga utvecklingen skett inom området ”bank och finansiering” där EU:s regelgivning varit särskilt intensiv sedan den finansiella krisen. Det sätt på vilket EU:s finansmarknad fungerar har central betydelse för vårt moderna samhälle och utvecklingen erbjuder rika möjligheter för både rättsvetenskap och statsvetenskap, med sina kompletterande synsätt på rättsliga institutioner och politiska processer som äger rum inom dessa institutioner. Det förefaller också tydligt för oss att de erfarenheter som görs i sammanhanget av EU:s finansmarknad har stor betydelse för utvecklingen inom andra områden, till exempel folkhälsa, migration och energi, och att det finns en horisontell rättslig påverkan på dessa områden.I vårt projekt undersöker vi om, varför och hur de nya mönstren i fråga om förfaranden och instrument för regelgivning inom EU:s finansmarknad innebär en ökad centralisering och vilka följderna är för EU:s system för rättslig och politisk styrning (med särskilt fokus på ansvarsutkrävande). Det finns flera anledningar till varför detta är viktigt. Det sätt på vilket EU:s regler beslutas och utformas är mycket tekniskt och komplicerat och kan inte lätt förklaras på något sätt som är enkelt att förstå. Ett projekt som vårt hjälper till att förhindra att detta – och konsekvenserna i fråga om rättsligt och politiskt ansvarsutkrävande – hamnar utanför allmänhetens kritiska öga. Det förefaller också tydligt för oss att de erfarenheter som görs i sammanhanget av EU:s finansmarknad har stor betydelse för utvecklingen inom andra områden, till exempel folkhälsa, migration och energi, och att det finns en horisontell rättslig påverkan på dessa områden.