Relationen mellan skuldupplevelse och skuldbeläggande i domstolsförhandlingar

Beskrivning

Det är vanligt att människor som utsätts för brott upplever skuld, och det hävdas ofta att brottsoffer skuldbeläggsvid domstolsförhandlingar. Detta har primärt diskuterats i relation till våldtäkt och mäns våld mot kvinnor. Relationen mellan upplevd skuld och skuldbeläggning är dock komplex. Brottsoffer kan ha skuldkänslor oberoende av vad som sagts under en domstolsförhandling. Likaså är det inte säkert att uppenbart skuldbeläggande yttranden faktiskt leder till skuldkänslor. Det finns i princip ingen forskning som belyser vilka beteenden under en domstolsförhandling som orsakar skuldkänslor.

Projektets syfte är att undersöka relationen mellan brottsutsattas upplevelse av skuld och skuldbeläggande diskursiva praktiker i domstolsförhandlingar. För att fånga en variation i kulturella kontexter och förståelse av brottshändelser jämförs tre typer av brottsmål: våldtäkt, misshandel och personrån. Följande empiriska frågor undersöks:

• Upplever brottsutsatta att de skuldbeläggs under domstolsprocessen?
• Upplever brottsutsatta att de skuldbeläggs under polisutredning eller av sin sociala omgivning?
• Uppfattar professionella aktörer i domstolen att det förekommer skuldbeläggande diskursiva praktiker?
• Kan skuldbeläggande diskursiva praktiker observeras i domstolsförhandlingar?
• Använder professionella i domstolen medvetna strategier för att hantera risken att brottsutsatta skuldbeläggs?

Dessa frågor analyseras genom att jämföra intervjuer med brottsutsatta och professionella aktörer med inspelade vittnesförhör från tingsrättsförhandlingar där intervjupersonerna deltagit.

Resultat från projektet bidrar till bedömning av hur stort problemet med skuldbeläggning av brottsutsatta är i domstolsprocesser. De kan också användas för att utveckla professionella förhållningssätt som reducerar risken för skuldbeläggning.